Låtarkivet har stöd för både noter och ljud. Bäst är möjligen både och samtidigt, men rena inspelningar kan ofta vara att föredra. Folkmusik innehåller ofta typisk rytmik och intonation som kan vara i stort sett omöjlig att återge i noter utan att dessa blir oerhört komplicerade och svårlästa. I dessa fall fungerar eventuella noter mer som ett enkelt stöd för minnet i stället för en ambition att verkligen återge alla detaljer.
Bl.a. av dessa skäl är varje låt i låtarkivet en speciell form av inlägg med möjlighet att knyta ihop:
- Titel
- Beskrivande text
- Spelman (av eller efter)
- Låtsamling
- Landskap/ort
- Låttyp
- Ljud (inspelning)
- Länk (t.ex. till YouTube)
- Midi (syntetiskt ljud)
- Noter (PDF
Titel (1.) och Beskrivande text (2.) fungerar som i vilket inlägg som helst. 3-6 är s.k. ”Taxonomier”, d.v.s. sökbegrepp som knyter ihop olika låtar baserat på Spelman (3.), Låtsamling (4.), Landskap/ort (5.), och Låttyp (6.). Via menyalternativet Urval (sök och filtrera) kan du med dessa sökbegrepp rama in låtar av intresse.
Menyalternativen Allspelslåtar, Övriga låtar, o.s.v. motsvarar sökbegreppet Låtsamling (4.), och är ett sätt att efterlikna låtarkivet på gamla hemsidan. En enskild låt kan knytas till flera olika låtsamlingar (4.) samtidigt. Överhuvud taget är det ”tekniskt möjligt” att ange flera sökbegrepp för alla fyra taxonomierna.
I bland förekommer det att spelmän hjälps åt att komponera en låt. Därför är det inte orimligt att en låt kan knytas till flera spelmän (3.), även om det inte är så vanligt. Vissa låtar kan förekomma i flera landskap, och därför är det inte heller orimligt att en låt kan knytas till flera olika landskap/orter (5.). Det är som sagt även ”tekniskt möjligt” att knyta en låt till flera olika Låttyper, även om det kanske är det minst troliga alternativet. Dock förekommer det att samma låt spelas till olika typer av dans.
Alla taxonomier utom Spelman (3.) är s.k. ”hierarkiska”, d.v.s. sökbegreppen kan ordnas i ”träd” med olika nivåer. Det betyder att man inte behöver ange t.ex. landskapet om en plats redan ligger underordnad i ett landskap. T.ex. ligger Långban i trakten av Filipstad, och ligger i Värmland. Därför räcker det att ange bara Långban eftersom Filipstad och Värmland ”kommer med på köpet”. T.ex. är sökbegreppet ”Långban” angivet för låtinlägget Polska e Ljungkvist, Långban. I låtinlägget visas då automatiskt Värmland > Filipstad > Långban, och det är möjligt att söka efter låten via alla tre sökbegreppen trots att bara Långban angivits i låtinlägget.
Ljud (7.) lagras/sparas i form av kompatibla ljudfiler i det s.k. ”mediabiblioteket”, och kan på så sätt ”återanvändas” på flera olika ställen inom hemsidan. Ett naturligt ställe där ljudfiler ”återanvänds” är alltså i låtarkivets låtinlägg. Ljudfiler spelas initialt upp i samma hastighet som vid inspelningen, men tempot kan också ändras med ett ”reglage” utan att det påverkar tonhöjden.
Som alternativ till ljudfiler i mediabiblioteket kan man också länka till extern källa, t.ex. YouTube.
Som alternativ till inspelade ljudfiler går det också att spara s.k. Midi-filer i mediabiblioteket. Dessa filer fungerar ungefär som ”hålkort till ett självspelande piano”, d.v.s. en slags instruktioner, och tar därför mycket mindre plats än inspelat ljud. Nackdelen är förstås att det blir syntetiskt, men en fördel kan vara att dessa filer kan vara en bra grund för att åstadkomma noter. Det går att spela upp dessa filer direkt på hemsidan.
Till slut kan naturligtvis noter (10.) sparas i mediabiblioteket, och företrädesvis i formatet PDF.
All denna information kan alltså knytas samman i ett låtinlägg i låtarkivet.